Vinterträning söndagen den 21 november

Efter önskemål från flera i valpsektionen träffades vi åter igen för lite träning.
"De gamla" hundarna var också inbjudna, men de var ute och jagade istället, klokt! De som trotsade vädret var Alice, Ceasar, Zack och en ny unghund, Kirro (Wachtelman´s Cigge, en brun helbror till Ceasar).
 
Vi började med att uppdatera alla valpar till unghundar. Alla ligger precis vid 6 månaderssträcket nu, utom Alice som är 9 månader, så nu är det unghundar vi jobbar med. Dags att ställa krav och vara tydlig i kommunikationen med hunden.

Vi började med att öppna bilarna och låta hundarna vara kvar. Efter några korrigeringar så fungerade det bra för alla. Därefter gav vi oss ut på promenad, lite då och då stannade vi och körde ett träningsmoment. Vi gick igenom 3 av de 4 viktiga stegen, kroppskontakten fick vi tyvärr inte med. Det märks att hundarna börjar bli äldre, de testar sina förare mer och mer och försöker ignorera kommandon. Men det fungerade bra för alla efter lite korrigeringar. Mycket utav det vi gör fungerar klockrent hemma i köket, men i skogen med andra hundar blir det något helt annat. Perfekt att få träna med störning!
Efter träningen blev det fika och prat. Det visade sig att Kirros husse gärna jagar björn, något som är helt främmande för de flesta här i södern.

Ceasar busar

Kirro och Alice

Parkerad Kirro

Zack och Ceasar

Zack väntar på bus

Träning 4 oktober

Rapport från hösten sista träning, Segerstad
Höstens sista träningskväll bjöd på friska vindar från norr. Men väl påpälsade och med ett högt tempo höll vi oss varma! Ett stort antal hundar slöt upp, både vuxna och valpar. Totalt var vi 11 hundar; Tom, Balder, Edit, Selma, Rufus, Essie, Brill, Munter, Ceasar, Alice, Zack och Flisan.

För att var och en av oss ska kunna sätta upp mål med sin vidare träning genomförde vi en övning med ett antal moment som var och en fick bedöma utifrån tre kriterier; mycket väl genomfört, väl genomfört och "behöver träna mer".

Första momentet gick ut på att alla hundar sattes in i sin bil, bakom stängd bagagelucka. Sedan gick alla hundägare runt bilarna, fram och tillbaka. Hundarna Brill och Edit fick också agera "störning" och passerade bakom de parkerade bilarna. Detta moment klarade alla mycket bra - inte ett skall kom från de parkerade bilarna!

Därefter genomförde vi kroppsvisitering på våra hundar; både på våra egna hundar och på varandras. Detta gick också mycket bra!

Nästa moment innebar att vi möttes med våra hundar på en smal väg. Mycket väl genomfört fick de hundar som passerade de andra hundarna med fokus på sin ägare, okopplade eller i löst hängande koppel.

Sedan var det dags att låta hundarna visa sin förmåga att följa ett spår. De flesta av oss lade ett kort spår med godis som belöning i slutet.

Därefter förflyttade vi oss till en inhägnad. På väg dit passade vi på att genomföra momentet "gå fint vid sidan". Även här fick de hundar som fokuserade på sin ägare, okopplade eller i löst hängande koppel, högsta betyg; mycket väl genomfört. Men de flesta av oss valde nog att kryssa i rutan "väl genomfört", eftersom hundarna gärna nosar lite och släpper fokus på sin tvåbente kamrat då och då...

Därefter delade vi in oss i två grupper; valparna för sig och de vuxna för sig. De vuxna hundarna bands upp i träd och deras förare lämnade dem för att titta på när valparna genomförde inkallningar. Både valpar och vuxna var jätteduktiga i detta moment - endast ett fåtal vuxna hundar gnydde en aning när de inte fick vara med.
Därefter bytte vi, så att de vuxna hundarna kallades in medan valparna fick vara passiva en bit bort.

Sedan samlades vi i en stor ring med våra hundar sittandes vid sidan. Förarna gick sedan in mot mitten och hundarna fick sitta kvar i ca 2 minuter. Dessutom "störningsprovocerade" vi hundarna genom att en av oss gick runt bland hundarna och jonglerade med en leksak. Detta gick över förväntan för de allra flesta!

Därefter var det dags för ytterligare en inkallning. Denna gång skedde inkallningen över ett område där det placerats ut en massa roliga bollar, dummys och liknande. Men hundarna klarade detta fint, även om några försökte "tjuva" med sig något skojigt på vägen!

Sist busade vi upp hundarna rejält. På kommando avblåste vi buset och för betyget "mycket väl genomfört" skulle hunden snabbt bli passiv, t.ex. lägga eller sätta sig på kommando. Detta gick jättebra!

Sammanfattningsvis kände sig nog alla mycket nöjda med kvällens träning och med sina hundar. En bra och lärorik avslutning på denna träningssäsong!

Avslutningsvis samlades vi inomhus där vi fikade. Utomhus hade mörkret lagt sig och vinden tilltagit, så det var gott att komma in i värmen!
Medan vi fikade fick vi en föreläsning om inlärning och hundens mognad, en hel del tänkvärt att bära med sig när man tränar.

Nu tar vi ett uppehåll tills det börjar ljusna på kvällarna. De flesta av oss kommer ju att få många härliga timmar i skogen tillsammans med våra hundar, nu när jaktsäsongen äntligen startat. Och många härliga stunder inomhus med trötta jakthundar - härligt!

Tid och plats för första träningen i vår kommer via e-post.

Nästa gemensamma aktiviet blir en andjakt vid Draven den 6 november. Kallelse och mer information kommer via e-post.

Ev. kommer vi att ordna någon form av föreläsning kring ämnet "akut djursjukvård / första hjälpen för hund" någon gång under höst/vinter. Mer info kommer via e-post!

Träning 27 september

Rapport från den "stora" träningsgruppen, Anderstorp

Vädrets makter var på vår sida denna kväll och vi bjöds på riktigt härligt väder. Vi samlades på pakeringen vid motorbanan i Anderstorp, sammanlagt 6 hundar: Essie, Selma, Rufus, Balder, Edith och Plutt.

Därefter startade vi vår aktivitetspromenad vid Glörjekälla. Vi skulle gå en runda som i rask promenadtakt brukar ta 45 min, vilket dock resulterade i att slutet bestod av ett trevande i mörker, som kommer snabbt nu i slutet på september. 

Första aktiviteten under promenaden bestod av "godisträdet". Hunden ska träna sig på att sitta kvar samtidigt som husse/matte stoppar godis i barken på ett träd. På kommando får hunden äta upp godiset. Det uppskattades mycket bland hundarna som först blev lite konfunderade när de skulle söka en bit upp i trädet.

När vi senare kom till en smal stig passade vi på att öva kommandot bakom. Någon hund kunde kommandot, men för de allra flesta var det nytt.

I en glesare tallskog band vi upp hundarna och de lämnades utom synhåll under tiden som husse/matte gick i väg och la ett kort spår. Alla hundarna klarade med lätthet att följa ett personspår fram till en godisbit. 

När vi kom ut på "långa rakan", en lång grusväg, började det skymma. Här tränade vi apportering med dummy genom att lägga den på vägen, passera förbi med hunden och då låta den bära med sig dummyn på kommandot apport.

Efter det gjorde vi inkallningar. Den första blev lite för svår för några av hundarna, eller kanske för förarna. Fokus ska naturligtvis ligga på den egna hunden och gör den fel rättar man den. Men när två hundar är på språng, kan även den som gör rätt ta åt sig av rättelsen och bli låg och osäker. Vi gjorde om inkallningen så att alla fick en lyckad inkallning.

Därefter var det mörkt, så de sista 20 min blev en promenad tillbaka till Glörjekälla. Här fikade vi i mörkret och talade om bröllop, då vi ju har ett stundande bröllopspar i gruppen!

Nästa gång är det sista träningen för i höst. Därefter tar vi ett uppehåll fram tills i vår.

Vi träffas på Segerstad klockan 18.00 och får då besök av valpgruppen. Vid fikat kommer vi att få lyssna till en föreläsning om hundens mognad och inlärning.

Sedan väntar ju en efterlängtad jaktsäsong tillsammans med våra arbetsglada wachtlar, härligt! Och redan nu uppmanar jag er att skicka in texter och bilder om hur det går för er och era hundar under jaktsäsongen, som vi kan publicera här på bloggen!

Rapport från valparnas träningsgrupp i Norra Brusås:

Måndag igen och dags för valpträning, fem valpar samlades i Brusås för att träna;  Zäpo, Flisan, Aston, Alice och Ceasar.

Som vanligt började vi med att låta hundarna sitta kvar i bilen. Det tjuvades dock lite från olika håll, Zäpo och Ceasar ville ut och även Flisan fick för sig att smita ur bilen.

Dagens träning var förlagd i skogen, så efter bilträningen gick vi ut i bokskogen. Det är viktigt att variera träningsplats, så att inte lydnaden blir knuten till en viss åker eller vad det nu kan vara, då kan man få en hund som är väldigt lydig just där, men beter sig som en galning på alla andra platser.

Skogen gav lite ny störning, många goda lukter och massor med tuggbart på marken. Vi började med följ mig. Zäpo haltade ordentligt, så han fick titta på medan vi andra tränade. Ceasar har inte fattat grejen……..men de andra går väldigt bra. En perfekt grej att göra i skogen, då man kan nyttja träden.

Sen gick vi över på viktigt ord, både sitt och hiit och även lite ligg. Återigen jobbade alla hundar på bra och fattade poängen…..alla utom Ceasar……

Vi tränade inte lydnad så länge utan gick över på spår. Några hundar hade spårat med blod innan och några hade spårat korv. Vi la fem korta blodspår för att alla hundar skulle få prova. För några hundar var det första gången de kände blodlukt och det var intressant att se deras reaktion. Alla hundar klarade spåren, även Ceasar! 

Att spåra är ett perfekt sätt att få hunden trött, den måste anstränga skallen en hel del när den spårar. När man lägger ett spår ska man ta hänsyn till vinden så man lägger spåret med vinden och inte mot. Har hunden motvind när den spårar så är det lätt att den lyfter nosen och går på luftburen vittring istället för vid marken, dessutom ska gärna spåret ligga en stund så den värsta vittringen drar iväg. En wachtel är ofta en bra spårare, man kan öka svårigheten rätt snabbt men mindre blod och fler vinklar. Men en wachtel ska inte bara spåra djur utan även människor. De ska ju hitta oss i skogen under jakt, så man kan även göra vanliga människospår som hunden ska följa.

Till nästa gång så ska Ceasar träna på att sitta kvar i bilen…..han har även inte fattat vad hiiit betyder…. Ni andra jobbar vidare med sitt, lägg på mycket störning (dra i kopplet, pilla i marken, kasta pinnar mm) så kan vi haka på den stora gruppen i sittträning nästa gång. Tvångsmys är givet och dra gärna ett spår med en korv eller klöv.

Vi träffas på Segerstad nästa gång, klockan 18.00 som vanligt. Det blir höstens sista måndagsträning.

Vid fikat kommer vi att få lyssna till en föreläsning om hundens mognad och inlärning.

Träning 20 september

Rapport från den "stora" träningsgruppen + valpgruppen på Segerstad
Ett ihållande regn gjorde oss sällskap denna måndagskväll och både hundar och förare dröp av vatten redan efter några minuter. Trots detta blev det en mycket trevlig träning, även om vi bara var fyra hundar i den stora träningsgruppen denna gång; Munter, Essi, Rufus och Selma. Men den här gången hade vi även fått besök av valparna (Ceasar, Zack, Aston, Alice och Flisan), jättetrevligt!
Valparna tränade dock för sig själva en bit ifrån den stora gruppen, men ändå så pass nära att hundarna kunde kika på varandra - nyttig störning!

Valparna inledde som alltid med att öppna bilarna och låta valparna sitta kvar. Därefter tog vi oss till fotbollsplanen där den ”stora” gruppen tränade. Vi började med ”följ mig”. Vi höjde ribban för Aston och Alice, de fick träna på att möta varandra med hundarna först på utsidan och sen på insidan, det gick mycket bra. Flisan jobbade på med följ mig och Zack och Ceasar likaså. Både Zack och Ceasar har lite svårt för att fatta grejen med följ mig i koppel ihop med andra hundar, men det kommer.

Vi gick igenom hur man kan använda följ mig för att lära in det viktiga ordet ”fot”. Att lära in fot gör livet i skogen mycket lättare, man kan förflytta sig mellan såterna vid jakt utan att koppla hunden. ”Bakom” är också en bra grej, då ska hunden gå ….. just det, bakom.

Sen tränade vi några viktiga ord, vi började med ”sitt”. Alla valpar vet nu vad sitt betyder, så vi har börjat öka svårigheten för att verkligen befästa ordet sitt. Valparna ska sitta längre och ägaren lämnar hunden några meter, fungerar väldigt bra. Några provade dessutom att dra i kopplet, men hunden ska fortfarande sitta kvar.

”Hiiiit” tränade vi också, där börjar polletten också trilla ner hos alla hundar. Så nu gäller det att jobba på så även hiiiit sitter som berget i hundarnas skalle. Här går det också öka svårigheten på många sätt med störningar.

Vi avslutade med lek!

Sen för att få lite koll på vad apportering handlar om så visade Essie med ägare hur man jobbar med lydnadsapportering. Något valparna ska börja jobba med till våren, när grundlydnaden sitter ordentligt. Men det är viktigt att man redan nu vänjer hunden vid att man pillar i munnen på den och tittar på tänder och sånt.

Den "stora" gruppen tränade en hel del fritt följ och linföringhet, stadgaövningar och förbudsövningar, inkallningar och en platsliggning. Alla hundar var på gott humör och verkar trivas bra tillsammans.
Efter ett tag samlades vi tillsammans med valparna och Essie fick visa hur momentet apportering ska läras in och genomföras. Det gick som vanligt strålande!


Därefter lade vi släpspår med en kanin. Jättebra övning!


När regnet så småningom blev ännu ettrigare tog sig både valpgruppen och den stora gruppen sig inomhus där vi fikade och hade en trevlig pratstund.
Tanken var egentligen att vi skulle ha tittat på ett bildspel om hundens mognad och utveckling, men det saknades tyvärr en datorkabel. Men vi får ta detta vid ett senare tillfälle!
Istället pratade vi bl.a. om trevliga hundsidor på Internet och framförallt om http://www.sippolas.hundsida.se.

Vi fick även en rapport från unghundsprovet som Rufus deltog i under söndagen, och de som var med i Fredskog berättade om detta. Vi diskuterade även en hel del härstamning och släktskap mellan olika hundar i gruppen. 

Nästa måndag träffas valparna i Norra Brusås klockan 18.00.
Den stora gruppen träffas vid motorbanan i Anderstorp, klockan 18.00. Medag en dummy samt mjukt godis, t.ex. köttbullar, ost eller korv.

Här några bilder från valparnas "sitt-övningar":

Träningsgruppen i Fredskogs vildsvinshägn 19 september 2010

Söndagen den 19 september begav sig träningsgruppen till Fredskog utanför skånska Bjärnum för att testa våra hundar i deras vildsvinshägn. 10 hundar från vår träningsgrupp var med (Munter, Essie, Brill, Tom, Selma, Ceasar, Bea, Exi, Love och Boston). Ytterligare tre wachtlar från länet anslöt (Alice, Plutt och Maja).

Dagen bjöd på skönt septemberväder med härligt frisk luft och sol. Många av hundarna hade hela sin familj med sig, vilket bidrog till mycket god stämning bland både hundar, vuxna och barn.

Efter att vi samlats på gårdsplanen och fått träffa instruktören Anders Lindholm delade vi upp oss i två grupper, utifrån den erfarenhet hundarna hade av vildsvin sedan tidigare. Den ena gruppen bestod av de hundar som inte haft kontakt med vildsvin tidigare och de begav sig till hägn 1, ”nybörjarhägnet”.

I nybörjarhägnet finns det grisar som är vana vid hundar, vilket innebär att de inte rusar iväg i första taget. De tar det väldigt lugnt och låter hundarna skälla på dem en god stund innan de eventuellt ”går loss”. Vegetationen i detta hägn är gles och hundarna har lätt för att hitta vart grisarna står. Riktigt ihärdiga hundar lyckas dock få igång även dessa grisar, vilket några av hundarna lyckades riktigt bra med. Den hund som utmärkte sig genom att vara riktigt energisk var hunden Plutt. Enligt instruktören Anders är det endast en hund av femhundra som får igång grisarna i nybörjarhägnet så som Plutt fick. Skoj!

Utöver Plutt släpptes Ceasar, Brill, Bea, Exi, Boston, Alice och Maja i nybörjarhägnet.

Ceasar var först ut inne i hägnet. Han har förvisso haft kontakt med vildsvin tidigare, men dessvärre fått sig en omgång stryk under förra årets jaktsäsong. När han stötte på grisarna i hägnet vände han och gick åt andra hållet, uppenbart att han var rädd för dem. Men med lite stöd från husse, som följde med fram, vågade han sig dit igen. Han skällde på dem, men fick inte igång dem tillräckligt för att de skulle börja springa i någon högre hastighet. Vid andra släppet, i samma hägn några timmar senare, var Ceasar lite modigare. Men det märktes att han fortfarande var osäker, han uppvisade inte alls samma sökteknik som vid rådjurssök. Och även denna gång behövdes lite stöd från husse, men inte alls lika mycket som vid första släppet. Han fick igång dem lite grann så de flyttade på sig och gjorde även några utfall mot dem, varpå de gjorde utfall tillbaka. Men då gjorde han helt rätt och hoppade undan utom räckhåll och fortsatte skälla på dem. Bra!

Boston och Brill var kavata och fick igång grisarna bra. Brill släpptes i ett svårare hägn ett par timmar senare med mycket lyckat resultat.

Bea tog sig an grisarna med stor försiktighet och var tydligt restriktiv. Hon visade ingen rädsla, men höll sig på avstånd. Skallet och modet tilltog dock när grisarna rörde på sig, så med lite mer träning kommer hon nog känna sig tryggare.

Exi visade också stor försiktighet inför grisarna och släpptes bara en gång under dagen.

Även Alice visade tydligt att hon inte hade något större intresse att ta sig an grisarna, hon visade dock ingen rädsla, snarare nonchalans.

Maja, som är syster till Plutt, visade (liksom sin bror) stort mod och arbetsvilja inne i hägnet.

  

Bea

  

Ceasar

Boston

           

Resten av hundarna släpptes i ett annat, svårare hägn. Detta hägnet är större och mycket tätare. Vildsvinen uppför sig som frilevande vildsvin, d.v.s. går loss lättare jämfört med de grisar som finns i nybörjarhägnet. Detta innebär att hunden måste söka ut självständigt för att finna dem.

Först ut i det svåra hägnet var Love. Hon sökte upp grisarna och körde upp dem mot ett av hägnets hörn. Men sedan valde hon att gå tillbaka till husse och tog därmed ingen vidare närkontakt med vildsvinen.

Love

Tom däremot fann en gris efter ca 10 minuters sök och drev runt denne med full energi och arbetsvilja i ca 20-25 minuter. Han var möjligen en aning svår att kalla in, men till slut så fick husse kontroll över honom!

Tom

Essie sökte också ut bra och fann ett antal grisar som hon drev med friskt skall. Husse kunde dessutom kalla in henne utan problem under drevet, jättebra!

Essie

Munter sökte ut ett antal smårundor, men fann tyvärr inga grisar (bortsett från en gylta som fångat hans intresse i ett intilliggande hägn = fullt ståndskall vid stängslet). Husse och instruktören korsade hägnet kors och tvärs tillsammans med Munter, men grisarna fintade dem totalt. Efter ett antal drev med olika hundar är ju hägnet överpreparerat med vittring, vilket själklart försvårar sökarbetet. Dessutom är Munter inte tillräckligt ihärdig i sitt sök för att hitta grisar som står och trycker, vilket är något att träna på. Precis som t.ex. Ceasar har han ett mycket försiktigare sök när det luktar gris jämfört med rådjur.

Munter

Selma och Brill däremot gjorde två lysande drev inne i det svåra hägnet. Både sök- och drevarbete fungerade till stor belåtenhet för dess ägare!

Brill

Till lunch samlades vi vid en grillplats där vi grillade korv och utbytte ”hägnhistorier” från förmiddagen. Hundarna fick vila och fylla på vätska.

Därefter fortsatte vi träningen. Några av de hundar som tidigare under dagen släppts i det svåra hägnet besökte nu nybörjarhägnet, som är betydligt mer ”publikvänligt” med tanke på den glesa vegetationen.

Både Munter och Essie motionerade runt grisarna med ihållande skall och arbetslust. Munter tände till och med till så mycket att han passade på att göra ett utfall mot en ofokuserad gris!

Detta kan ni se på http://www.youtube.com/watch?v=zSuyH_7IxLI

Munter

Essie

Kom igen! Ta mig om du kan!

Efter flera dagars regnande finns det mycket lera att vältra sig i... Både för två- och fyrbenta!

Tröttsamt att vara gris när träningsgruppen är på besök!

Träning 13 september

Rapport från den "stora" träningsgruppen på Segerstad
Ikväll kom fem hundar till träningen; Balder, Tom, Essi, Rufus och Selma.
Vi värmde upp med linföringhet, fritt följ, inkallning och platsliggning. Vi tränade även en del stadga med olika störningsmoment, samt "varva upp/varva ner".
Därefter genomförde vi en trevlig apporteringsövning med både linjetag och markering, både med dummys och fågel. Det gick bra, men det krävs mer träning för att hundarna ska bli säkra apportörer. Men med stöd av varandra, goda råd och tips, samt träning i lugn och ro hemma, finns goda förutsättningar!
Mörkret (och myggen) kommer tidigare och tidigare för varje vecka. Men innan vi avslutade träningen hann både Tom och Balder gå varsitt släpspår med en vildsvinsklöv som spårslut. Det gick bra!
Och så fikade vi förståss!

Nästa gång träffas vi på Segerstad igen. Då kommer valpkursen på besök, skoj!
Har hört att de tänker utmana våra hundar i "tvångsmys"...

Balder, Selma, Rufus och Essi

Tom

Balder

Selma

Rufus

Rufus

Essi

Rufus

Essi

Skoj med spår! Balder

Rapport från valparnas träningsgrupp i Norra Brusås:

Alla var på plats: Alice, Aston, Zack, Zäpo och Flisan. Ceasar fick sitt pass senare på kvällen.

Alice kom tidigare denna kväll för att träna lite extra med husse, inga fler rymningsförsök var målet. Det visade sig att hon var en rätt enkel nöt att knäcka, husse behövde bara var lite mer tydlig med berömmet så trillade polletten ner.

När de andra valparna dök upp så började vi som alltid med att öppna bilarna och låta hundarna sitta kvar, någon tjuvade men det börjar gå riktigt bra. Därefter gav vi oss av ut på en åker och började, som alltid, med följ mig. Denna gång ställde alla upp sig på ett led och gick fram och tillbaka mellan två punkter, lite svårare för hundarna eftersom de innan varit utspridda på en rätt stor yta.

Vi fortsatte med träning av "viktigt ord", först sitt. Vi ökade svårigheten lite, dels SKA valparna sätta sig när de får ett sitt, det är ett krav nu, sen fick de sitta lite längre och förarna gick ifrån valpen ut i kopplets längd. Det gick bra för alla, jättekul att se. Valparna söker bra kontakt med sin förare och fattar rätt snabbt vad det går ut på.

Vi fortsatte med det viktiga ordet hit, alla fick prova på ett sätt att lära in hit (inkallning) och alla hundarna sprang till husse/matte direkt. Skönt!

Sen var det dags att introducera det sista steget, nämligen leken. Det går ut på att man ska bjuda in sin hund till lek och busa loss lite, sen bryter man och ställer sig upp lugnt, hundarna ska då bli passiva. Att kunna leka med sin hund är jättebra, man får en härlig vi känsla. Dessutom markerar man vem som bestämmer då man bjuder in och avbryter leken. Detta fungerade så bra på alla hundar!!

Därefter traskade vi tillbaka till bilarna och avslutade med ett tvångsmys på utedäcket. Zäpo tyckte inte det var det roligaste han gjort, men det var också första gången och då brukar det blir lite trilskande. Aston och Zack har kommit in i detta riktigt bra och däckar direkt. Alice är på god väg, liksom Flisan.

Valpgruppen har fått läxa: minst 1 tvångsmys per dag….hela vägen till valpen somnar, annars är det ingen idé. Dessutom ska inkallningen tränas in så hundarna vet vad hiiit (eller vilket ord man nu använder) betyder.

Nästa gång ses vi på Segerstad. Där kommer vi jobba vidare med följ mig och viktigt ord.

Valparna ses på parkeringen och vi följer inte med de stora hundarna till en början.

Här en hälsning från den stora träningsgruppen till er i valpgruppen:

Vad roligt att ni kommer till oss på måndag! Vi tränar i en inhägnad fårhage, så risken att någon ger sig ut på rymmen i Segerstadsskogarna är minimal! Risken att vi förlorar mot er i "tvångsmys" är dessvärre stor... Hm, bara att ligga i hårdträning med detta under veckan!

Vi ses!!

Zäpo tränar på att stanna kvar i bilen

Träningssugna valpar!

Följ mig

Uppställning!

Samarbetsvilliga valpar i övningen "följ mig"

Alice och Aston tränar det viktiga ordet "sitt"

Fin inkallning, Alice!

Aston får sina tänder kontrollerade

"Tvångsmys"